Gästen Först

Experiment där AI fått sköta en automat och ett café. Vad säger de om värdskap, och om omdömet att säga nej till en gäst?

Reglerna om ursprungsland för kött på restaurang, Livsmedelsverkets remiss som är öppen till den 13 oktober och frågan om vem i salen som ska kunna svara.

IMY:s beslut, Arbetsmiljöverkets regler och AI-förordningen om kameror på arbetsplatsen. Vad får en krog göra, och vad är förbjudet?

Lagen om kontanter gäller livsmedelsbutiker och apotek, inte krogar. Ett samtal om kontanter, avbrott i kortbetalningar och vad som gäller när en AI-assistent betalar åt gästen.

En finländsk studie med 2 109 förvärvsarbetande: AI-användning hängde inte ihop med utmattning, men benägenheten att jämföra sig med andra gjorde det. Vad betyder det i salen?

Lagstiftare i New York, Washington och Bryssel vill bygga in en nödbroms i AI. Men vem trycker på knappen, och när?

AI-assistenter börjar boka och betala åt gästen. Blir chatten krogens skyltfönster eller dess kassa, och vem äger då gästen?

En AI-agent tog sig in i en australisk myndighetsportal. Beskedet kom till en e-postadress som läses en gång om dagen. Vem läser krogens?

Fantasiveckan: 2066, två läger målar varsin framtid

Fantasiveckan: 2056, två läger målar varsin framtid

Fantasiveckan: 2046, två läger målar varsin framtid

Fantasiveckan: 2036, två läger målar varsin framtid

Ingen vet längre vem som skrev vad

Medan Sverige testade, byggde andra vidare

Betalade för fem timmar, fick en timme och tio minuter

En avgång på en måndag, en essä på en fredag

AI:s första mätbara spår på ungas arbetsmarknad

Röstkloning och bedrägeri i ett svenskt kök

Vad en humanoid robot faktiskt kostar mot vad den faktiskt kan

En restaurang möter agentisk AI-bokning

Den 20 augusti låg dagspriset på el mellan 83 och 158 öre per kilowattimme beroende på var i landet du stod. Samma dag, samma land. Rickard och Daniel om vad prisskillnaden gör med en verksamhet som drar 56 956 kilowattimmar om året, om energiskatten som är lika stor överallt, och om huruvida en liten verksamhet över huvud taget ska lägga tid på det här.

Ett stort datacenter använder ungefär 2,5 miljarder liter vatten om året. Det är vad 80 000 människor behöver. Samtidigt slängde svenska restauranger och hotell 104 000 ton mat under 2023, enligt Naturvårdsverket och IVL. Louise om varför de två siffrorna hör ihop, och varför den som redan mäter sitt eget svinn har rätt att fråga vad andra mäter.

Du ställer en fråga till en chatbot och får svar på tre sekunder. Filip om vad som händer i serverhallen under de tre sekunderna, varför bristen handlar om minnet och inte om chipen, och varför ett kort till en serverhall kostar som en begagnad bil. Plus: en jämförelse som gör de stora talen begripliga för den som driver ett ställe.

Klockan är halv tolv, allt är släckt och stället är tomt. Ändå går kylen, frysen och kylrummet vidare hela natten. Karin om varför kyla är den enda posten i köket som aldrig tar paus, om ett skynke som kan sänka förbrukningen med upp till 60 procent, och om varför hon tycker att du ska laga rutinerna innan du köper ny utrustning.

Fjorton personer runt ett bord bestämmer vilka frågor man ska ställa till dem som vill sälja. Nästa möte blir om tre månader. Henrik om varför tekniken hinner bli gammal under projektets gång, och Rickard om vad som gick sönder när han byggde om sitt eget: ett nattligt städjobb som raderade reservplanen 25 minuter efter att den skapats, utan att någon märkte det.

Gästen sätter middagen på rummet. Kassan skickar en enda siffra vidare: 1 450 kronor. Vad hon åt, vad hon drack, var hon satt, det stannar kvar. Andreas om glappet mellan kassan och hotellsystemet, om 15 krogar som bokför öl i olika varugrupper, och om varför den som vuxit ihop av flera delar måste städa huset innan hon bygger något nytt.

Hovmästaren har en anteckningsbok bakom disken, för det går 9 sekunder snabbare än det nya systemet. Linda om varför personalen avgör om tekniken lever eller dör, och varför den lilla verksamheten har en fördel de stora saknar. Plus: chattrutan på hemsidan måste säga att den är en robot, och det gäller sedan 2 augusti.

Marianne räknar kaffe i 40 minuter för att siffran inte finns någonstans. Sara om varför ett AI-verktyg bara kan det datan tillåter, och de tre frågor du kan ställa din systemleverantör på måndag. Vi tittar också på varför tre stora analysföretag pekar åt tre olika håll när de förklarar varför projekten havererar.

SCB ska kartlägga hur AI påverkar behovet av högskoleutbildade, redovisas senast 1 november. Samtidigt exkluderar SCB:s prognosmodeller uttryckligen tekniksprång och AI. Max om vad statistik kan och inte kan säga, Ingrid om vad man svarar en sextonåring som ska välja gymnasieprogram.

AI-förordningens transparensregler gäller sedan augusti. Marie om vad en liten verksamhet faktiskt måste göra, och varför bördan hamnar tyngst på dem som har minst resurser att bära den. Rickard om skillnaden mellan att reglera teknik och att reglera användning.

Vi ställde åtta frågor om AI till alla åtta riksdagspartier. Sju svarade, Vänsterpartiet gjorde det inte. Fem av frågorna fick vi ändå aldrig svar på. Rickard Wilhelmsson om varför han inte hittar något parti som har hans röst, med jurist och byggare i panelen. Alla svar ligger uppe i sin helhet.

Fyrtioen procent av svenskarna kan inte avgöra om en bild är AI-genererad. Louise om vad källkritik faktiskt betyder när ögat inte räcker, och Daniel om varför ansvaret inte kan läggas på den som scrollar. Två konkreta råd du kan följa imorgon.

Veckans kläm. Det som sprids snabbast är sällan lögner, det är halva sanningar. De börjar med något sant, och först när trovärdigheten sitter vävs det påhittade in. Elin och Tomas om vad man faktiskt kan göra åt det, utan att bli cynisk.

Alla frågar vad det kostar per månad. Nästan ingen frågar vad de faktiskt får. Petra ställer den fråga som sällan ställs, och svaret handlar om skillnaden mellan att hyra något och att äga det när det är klart.

Karin fick sin kallelse och läste något som gjorde henne tveksam: AI ska granska mammografibilder. Hennes invändning är helt rimlig. Men AI har granskat svenska mammografibilder i skarp drift sedan 2023, och den obekväma upptäckten ligger någon annanstans än där vi trodde.

Rubriken sa att 49 000 jobb försvunnit. Siffran stämmer. Förklaringen gör det inte. Nadia läste den i telefonen en söndagkväll och tänkte på sin son som läser systemvetenskap. I det här avsnittet tittar vi på vad som faktiskt händer på arbetsmarknaden: det är inte jobben som försvinner, det är vägen in.

Fyra av tio svenskar har använt ett AI-verktyg. Sex av tio har inte gjort det. Henrik är sextiotalist och har valt bort det medvetet. Linda jobbar med digital delaktighet och ser konsekvenserna. När slutar ett val vara ett val?

När en AI-sammanfattning visas klickar folk vidare i 8 procent av besöken. Utan sammanfattning 15 procent. Bara 1 procent klickar på en länk inuti själva svaret. Karin driver en blomsteraffär och ser besöken sjunka. Rickard har mätt samma sak. Är det stöld eller en ny spelplan?

IT-branschen 89,6 procent. Transport och magasinering 12,3 procent. Drygt 7 gånger så många i den ena branschen som i den andra. Robert kör lastbil, Sara jobbar i IT. Är klyftan ett val eller ett underläge?

EU:s högriskregler för AI skulle ha blivit tillämpliga den 2 augusti 2026. I juni beslutades att de väntar till december 2027. Marie upphandlar i en kommun och skulle ha följt reglerna. Filip bygger tekniken och tycker uppskjutningen är ärlig. Vem bär risken under de sexton månaderna?