Bildningspodden

Söder om San Francisco, mellan Stilla havet och Santa Cruz-bergen, ligger en långsmal dalgång. Länge var den känd för sina fruktodlingar, men under 1900-talet fylldes dalen av laboratorier, universitetsbyggnader och teknikbolag. I dag är landskapet känt över hela världen som Silicon Valley. Hur blev just denna plats centrum för världens teknikindustri? Vilken betydelse hade militären och Stanford-universitetet för dess framväxt? Och vad är egentligen sant i framtidsfabrikens egena framgångsberättelser? Bildningspodden utforskar Silicon Valley som plats, teknikcentrum och varumärke. Gäster i studion är teknikhistoriken Julia Ravanis, idéhis...

År 1847 debuterade tre systrar från en avlägsen prästgård i Yorkshire med varsin roman. Med sina starka skildringar av begär, död och kvinnlig självständighet väckte "Jane Eyre", "Wuthering Heights" och "Agnes Grey" både anstöt och fascination i sin tid. I dag hör systrarna Brontës verk till litteraturhistoriens odödliga klassiker. Men Anne, Charlotte och Emilys författarskap har också omgetts av berättelser om isolering, sjuklighet och tragiskt tidiga dödsfall. Vad är egentligen sant om systrarna Brontë? Vad var det mest banbrytande med deras litteratur? Och hur har myterna om deras...

I tusentals år har människor funderat på om det finns liv på andra planeter. Men det är först under de senaste decennierna som frågan på allvar blivit möjlig att undersöka vetenskapligt. Astrobiologin söker spår av liv i vårt eget solsystem, men har även upptäckt tusentals planeter runt andra stjärnor där liv också skulle kunna finnas. Vad letar vi egentligen efter när vi letar efter liv? Hur går sökandet till mer exakt och hur stor är sannolikheten att vi hittar det? Och vad menar astrobiologerna när de talar om extremofile...

På söndag får alla svenska medborgare över 18 år gå till valurnorna. Men länge var det bara en bråkdel av befolkningen som hade rösträtt. Hösten 2017, i Bildningspoddens 68:e avsnitt, diskuterade vi rösträttens historia, direkt från Riksdagshuset i Stockholm. Lagom till valet får ni nu chansen att lyssna på samtalet igen. När började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilk...

Hon har kallats allt från helgon och nationalhjälte till fanatiker och bedragare. Jeanne d'Arc (ca 1412–1431) var tonårsflickan som sade sig höra Guds röst, ledde arméer under hundraårskriget och kom att förändra Frankrikes historia. Men vad vet vi egentligen om den historiska Jeanne? Hur kommer det sig att hon blivit så mytologiserad? Och varför har så skilda rörelser – från Charles de Gaulle och den franska extremhögern till queerfeminister – gjort anspråk på hennes arv? Bildningspodden följer Jeanne d'Arcs väg från medeltida bonddotter till en av Europas mest laddade symbo...

Imorgon är Bildningspodden tillbaka med en ny säsong, och det mesta kommer att vara sig likt - men en sak kommer vara helt ny: Bildningspodden kommer att låta annorlunda. Från och med imorgon inleds våra avsnitt med en ny vinjett signerad Oskar Schönning, den svenske jazzkompositören som sedan tidigare tonsatt våra ljudessäer och systerpodden Bokrevyn. Här får du lyssna på den för första gången! Låten heter "Jag vet inte" och är alltså skriven av Oskar Schönning, som också spelar bas och gitarr. Trummor: Anna Lund. Saxofon och sång: Li...

Kan Odysseus simma? Finns det vikingar i Odysséen? Och vad tycker Homeros-experterna om Christopher Nolans "The Odyssey"? I detta bonusavsnitt av "Sommar med Odysséen" diskuterar vi sommarens Odysseusfeber, Nolans storfilm och besvarar en mängd lyssnarfrågor. Eric Cullhed, Moa Ekbom och Malin Nauwerck samtalar med Magnus Bremmer.

I det sjunde och sista avsnittet diskuterar vi Odysseus blodiga hämnd på Penelopes friare och slavinnor. Varför är hämnden så kompromisslös? Och kan hämndspiralen brytas? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det sjätte avsnittet kommer Odysseus hem, förklädd till en gammal tiggare. Steg för steg röjs hans identitet genom igenkänning och karaktärstest. Varför måste Odysseus bevisa sig när han kommer hem? Och vad säger allt detta om berättelsens kärna? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det femte avsnittet har Odysseus kommit till sjöfolket fajakerna. Under en fest får han chansen att berätta om alla sina äventyr från kriget och hemresan. Här får läsaren höra om trollkvinnan Kirke, om cyklopen, sirenerna och alla andra skrönor som många associerar med Odysséen. Vad säger dessa historier om Odysseus som karaktär och inte minst som berättare? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric...

I det fjärde avsnittet möter vi till slut Odysseus själv, fängslad hos den vackra havsnymfen Kalypso på ön Ogygia. Odysseus ställs inför ett val när Kalypso erbjuder honom odödlighet om han stannar. Varför är detta val viktigt? Och vad säger det om Odysseus fortsatta resa? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det tredje avsnittet möter vi Penelope, Odysseus fru, som väntar hemma på ön Ithaka. Hur har hennes väntan tolkats i litteraturhistorien?  Vad är hemligheten med Penelopes berömda väv och på vilka sätt är hon Odysseus jämlike? I Bildningspoddens sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

I det andra avsnittet av ”Sommar med Odysséen” tar berättelsen sin början och vi möter Telemachos, Odysseus son. Mobbad och mordhotad av moderns friare får han ett oväntat besök av gudinnan Athena som förändrar allt. Är detta litteraturhistoriens första uppväxtskildring? Och vem blir Telemachos under berättelsens gång? I Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen" får du följa Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden. Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Vad handlar Odysséen om? Vad behöver man förstå för att börja läsa den? Vet vi vem Homeros var? Och vad kan hans epos säga oss idag? I första avsnittet av ”Sommar med Odysséen” får du en introduktion till verket, dess historia, form och aktualitet idag. Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie "Sommar med Odysséen! Magnus Bremmer och Malin Nauwerck guidar genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska.

Följ Odysseus dramatiska resa genom den grekiska övärlden i Bildningspoddens specialproducerade sommarserie! Homeros epos Iliaden och Odysséen brukar kallas den västerländska litteraturens vagga, men de antika äventyren är lika aktuella idag – i omskrivningar, filmatiseringar och populärkulturella referenser. Vad är det som gör att vi fortfarande läser Odysséen, nästan tre tusen år efter att den diktades? Vad handlar den om och vad kan den säga oss i vår egen tid? I "Sommar med Odysséen" guidar Magnus Bremmer och Malin Nauwerck genom eposet tillsammans med Eric Cullhed, professor i grekiska. Serien pas...

Skäms hundar? Kan hästar räkna? Och hur hittar en flyttfågel hela vägen från Stockholm till Moçambique? Etologi är läran om djurs beteende, men också ett ämne som väcker stora frågor om intelligens, instinkt, känslor och medvetande. Hur uppstod etologin som vetenskap? Varför har forskare så ofta tolkat djur genom mänskliga erfarenheter och värderingar? Och vad händer om vi försöker förstå djur på deras egna villkor snarare än våra? Bildningspodden avslutar säsongen med att följa etologins historia från Darwin till dagens kognitionsforskni...

I början av 1920-talet blev stadsdelen Harlem i New York epicentrum för en kulturell guldålder. Med nyskapande jazz, konst och litteratur erövrade svarta amerikaner en egen identitet, självständig från slaveriets långa skuggor och det vita Amerikas rasistiska stereotyper. Rösterna av musiker som Louis Armstrong och Billie Holiday, intellektuella som William Du Bois och författare som Langston Hughes och Zora Neale Hurston skulle höras långt utanför USA:s gränser. Vad tände gnistan till denna intellektuella och konstnärliga blomstring? Vilka är rörelsens viktigaste förgrundsfigurer och vad gick deras...

Världen svämmar över av skräp. Det moderna konsumtionssamhället producerar avfall i en rasande takt, långt mer än vad vi kan göra oss av med. Just nu väger all plast på jorden dubbelt så mycket som planetens alla djur. Samtidigt skyms det mesta av skräpet från människors åsyn  i de priviligierade delarna av världen. Var kommer allt skräp ifrån? Hur har synen på skräp förändrats under 1900-talet? Hur uppstod slit- och släng-kulturen? Och vad är egentligen skräpocen? Bildningspodden sorterar vad vi vet om skräp med miljövetaren Bet...

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker. Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänk...

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redaktör: Elin Sahlin Klippning: Lars in de Betou. Pr...

Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans tänkande har knappt åldrats på två sekler och kom att bli djupt inflytelserik för 1900-talets filosofi. Vad går Kierkegaards viktigaste tankar ut på? Vad var det som inspirerade Sartre, Beauvoir och andra existentialister? Och vilken påverkan hade egentligen Kierkegaards egen brutna förlovning på hans filosofiska tänkande? Bildningspodden introducerar en av 1800-talets mest originella och inflytelserika filosofer. Gäster i studion är Jonna Lappalainen...

Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och mest ursprungliga – men vad särskiljer egentligen rytmen från takten eller pulsen?  Hur förändrade industrialiseringen vårt sätt att tänka kring rytm? Och går det att vetenskapligt förklara varför viss musik "svänger"? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och tar pulsen på människans förhållande till rytm. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Redigering: Lars in de Betou. Producent: Magn...

I januari 2020 spreds nyheten om hur ett aggressivt virus, som lamslagit en hel provins i Kina, nu började sprida sig till andra länder. Ett par månader senare var den globala pandemin ett faktum. Covidpandemin blev en tid av restriktioner, överlastade akutavdelningar och debatter om munskydd och hur ett samhälle bäst skyddar sina medborgare. Men vad kan vi idag med säkerhet slå fast om covid-19? Vilka är de bestående förändringarna – och vad har gått tillbaka till precis som det var förut? Hur väl fungerade egentligen den svenska modellen? Och förändrade pandemi...

Grisen är intimt förknippad med julen, och inte bara som julskinka. Svinet har en lång och vindlande kulturhistoria, från Odysséen till Hollwood. Också som djur är de ovanligt intressanta, enligt många djurforskare. Men vad vet vi egentligen om grisar? Vad har den fått symbolisera genom historien? Varför har de varit så baktalade? Och hur kommer det sig att grisar är bättre än hundar på att spela tv-spel? Historikern Dolly Jørgensen och djurforskaren Per Jensen gästar Bildningspoddens julspecial. Dolly Jørgensen är professor i historia vid Universitetet i Stavanger, specialiserad på miljöhumaniora och b...

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktio...

Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym gestalt för många. Hur kommer det sig? Vad utmärker hennes poesi och politiska tänkande? Varför gick hon till attack mot Rousseau? Vad är det mest radikala hon säger i dikten "Fruentimrets försvar?" Och hur ska vi läsa henne idag? Gäster i studion är litteraturvetarna Matilda Amundsen Bergström och Vera Sundin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Producent...

En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som i århundraden slitit där under svåra umbäranden. Idag är gruvorna del av ett komplext system av transporter, energiutvinning och storpolitik. Men var grävdes den första gruvan? Hur såg livet ut för en bergsman i 1700-talets Sverige? Vad händer med en gruva när dess resurser tar slut? Och hur undviker vi att överexploatera gruvornas naturresurs...

Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om glaciärernas framtid – och om deras historia? Vad är det som händer när glaciärer "kalvar"? Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Och när föll världshistoriens första snö? Bildningspodden undersöker ett lika glödhett som iskallt fenomen, tillsammans med naturgeografen Gunhild Rosqvist och idéhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Beto...

Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin N...

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och...

Bor det en vampyr i oss alla? Får man skildra grovt gängvåld i en ungdomsbok? Och hur bra är egentligen Lydia Sandgrens uppföljare till den hyllade debutromanen? Alla frågor får svar i premiäravsnittet av Bokrevyn, kritikmagasinet som ger dig koll på aktuell svensk litteratur. I avsnittet recenserar vi Carl-Johan Malmbergs autofiktiva essäbok om vampyrer, Lydia Sandgrens nya roman Artens överlevnad – och senaste boken från en ny stjärna på ungdomslitteraturens himmel, Alex Khourie. Dessutom ger redaktionen lästips och ett svep över aktualiteter i litteraturvärlden. Veckans recensenter är litteraturforskarna Johan Klingborg, Anna Högl...

Idag är det premiär för Bildningspoddens nya bokpodd Bokrevyn – kritikmagasinet där forskare recenserar aktuella böcker i samtalsform. Magasinet vill ge dig både översikt och fördjupning om ny svensk litteratur. Nytt avsnitt varannan fredag. Samtalsledare är Hedvig Ljungar och här berättar hon mer om vad lyssnarna kan förvänta sig. Du får också ett smakprov på det första avsnittet av Bokrevyn, direkt efteråt i Bildningspoddens flöde. Följ annars Bokrevyns egen poddkanal, som finns överallt där poddar finns. Läs mer på anekdot.se/bokrevyn.

Begreppet kanon har varit ordentligt omdebatterat den senaste tiden. Imorgon presenteras den omdiskuterade utredningen om en svensk kulturkanon som beställdes av Tidöpartierna. Men vad är egentligen en kanon? Är det bara en lista över kultförklarade klassiker - eller följer med begreppet ett helt sätt att tänka kring konstnärligt värde och kulturhistoriskt arv? Hur gammalt är begreppet och hur har det använts? Existerar kanon även utan listor? Och vad är en så kallad ”mot-kanon”? Bildningspodden firar 200 avsnitt med att reda ut begreppen om ett högaktuellt ämne. Gäster i studion är litteraturvetaren Carin...

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och vet vi redan nu när liv på jorden blir omöjligt? Följ med på en svindlande timme genom universums historia – och framtid. Gäster i studion: astrofysikern Zackrisson och idéhistorikern Johan Kärnfelt. Avsnittet publicerades första gången den 20 december 2018.

Karl Marx (1818-1883) är en av den moderna världens mest inflytelserika tänkare. Men hur var han som student? När och hur väcktes Marx kritiska blick på kapitalismen? Och hur aktuella är hans tankar idag? Bildningspodden diskuterar Karl Marx, hans egen tid och arv till vår samtid. Gäster i studion: Sven-Eric Liedman och Johan Fornäs. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

Mot slutet av 1800-talet fick mystiska, esoteriska läror – med Helena blavatsky och teosofin i spetsen – stort inflytande på kulturlivet. Vad berodde det på? Vad var det som gjorde tidens konstnärer och författare så fascinerade av det övernaturliga? Vad hände med deras idéer under 1900-talet? Och hur ockult är egentligen vår egen tid? Bildningspodden dyker ner i det ockulta sekelskiftet 1900. Gäster i studion: Per Faxneld, Inga Sanner och Margareta Tillberg. Avsnittet publicerades första gången den 4 november 2015.

Han brukar kallas den moderna filosofins fader. Genom att tvivla på alla källor till kunskap utom förnuftet självt satte René Descartes (1596–1650) den ensamma, tänkande människan i filosofins absoluta centrum. Insikten sammanfattades i en av filosofihistoriens mest kända oneliners: cogito ergo sum, ”jag tänker, alltså är jag”. Men Descartes var många saker – inte bara filosof utan också vetenskapsman, matematiker, präst, jurist, författare. Och hans filosofiska slutsatser är betydligt mer nyanserade än de ofta framställs. Bildningspoddens säsongsavslutning sätter tänderna i en filosofisk tungviktare. Hur gestaltas egentligen Descartes berömda tvivel i hans skrifter? Vad in...

Frihet, jämlikhet, broderskap. Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion: Jonas Nordin Avsnittet publicerades första gången den 20 februari 2018.

Lobotomi, svängstolar och freakshows för allmänheten? Eller långa bad, engelska parker och stans bästa dansbanor? Bilden av mentalsjukhuset pendlar gärna mellan det horribla och det humana. Vad var egentligen mentalsjukhusen för en miljö? När tänktes för första gången tanken att ”dåren” snarare var en ”sinnessjuk” som kunde botas? Vilka var 1800-talets vanligaste diagnoser och märkligaste behandlingsmetoder? Varför stängdes plötsligt alla mentalsjukhus under 1980- och 90-talen? Veckans avsnitt tar dig med på en resa genom mentalsjukhusets och den moderna psykiatrins historia. Gäster i studion: Helena Ek och Annika...

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen...